Turen börjar vid Largo de São Francisco da Prainha, ett av de äldsta områdena i Rio de Janeiros hamnzon. Sedan kolonialtiden har torget varit en viktig plats för cirkulationen av förslavade afrikaner, frigivna män och hamnarbetare, och koncentrerat en grundläggande del av stadens sociala och ekonomiska liv. På torget besökte vi kyrkan São Francisco da Prainha, byggd på 1600-talet. Templet är ett av de äldsta i Rio och vittnar i tysthet om den svarta närvaron, slaveriet och de urbana omvandlingarna i regionen genom århundradena.

Vi fortsatte längs Olympic Boulevard, där vi tittade på den ikoniska etnicitetsmålningen av konstnären Eduardo Kobra. Konstverket föreställer fem ursprungs- och traditionella folkslag, som symboliserar kontinenterna: Mursi (Afrika – Etiopien) Kayapó (Amerika – Brasilien) Kayin (Asien – Myanmar) Huli (Oceanien – Papua Nya Guinea) Supi (Europa – Sibirien, Ryssland) Väggmålningen kopplar samman urban konst, mänsklig mångfald och hamnområdets mångkulturella historia.

Valongo Wharf, den viktigaste hamnen för förslavade afrikaner i Amerika. Miljontals människor gick i land på denna plats mellan 1700- och 1800-talen. Idag, erkänd som ett UNESCO-världsarv, är piren en plats för minne, reflektion och erkännande av den afrikanska diasporan.

Vi besökte Instituto de Pesquisa e Memória Pretos Novos (IPN), som ligger på platsen för en gammal kyrkogård där nyanlända afrikaner som inte överlevde Atlantkorsningen begravdes. Platsen bevarar arkeologiska lämningar och främjar forskning och utbildningsaktiviteter som är grundläggande för att förstå slaveriet i Brasilien.