De heliga Marcellinos och Pietros katakomber ligger vid den tredje milen av den antika via Labicana, nu via Casilina.

Under antiken kallades en toponym ad duas lauros (“vid de två lagerkransarna”), vilket indikerade en stor egendom som tillhörde kejsaren utöver kyrkogårdsområdet. Lagrarna var i själva verket traditionellt buskar som placerades vid ingången till kejserliga länder.

På denna plats, där nekropolen för Equites Singulares Augusti, kejsarens ridande vakt, hade funnits sedan 200-talet, anlades den kristna katakomben under andra hälften av 300-talet, där många martyrer från Diocletianus förföljelse begravdes: först och främst de heliga Marcellino och Pietro, som gav namn åt katakomben.

I katakomberna finns ett stort antal målningar från det tredje och fjärde århundradet, som delvis nyligen har restaurerats med laserteknik. Under den konstantinska eran uppfördes det monumentala komplex som stod ovanför katakombens mark, bestående av en stor basilika i form av en romersk cirkus (kallad “circiforme”) ansluten till ett mausoleum, förmodligen byggt av Konstantin för sig själv, men senare avsett att rymma begravningen av hans mor, Augusta Elena.

Helenas kvarlevor förvarades i en stor sarkofag av röd porfyr, som idag är utställd i Vatikanmuseerna.