Dagen utvecklas långsamt, som den gamla ön själv. Du börjar vid Knossos, går bland stenar som har sett fler århundraden än vi vågar räkna, innan du glider in i en liten tvålverkstad där olivolja fortfarande förvandlas till doft av stadiga, tålmodiga händer. Därifrån leder vägen till en olivkvarn och en provning som säger mer sanning än någon broschyr någonsin kunnat, följt av en familjevingård där druvorna bär sin egen envisa historia. När du sätter dig för lunch i Peza – enkla rätter, ärliga smaker, den typ av måltid våra morföräldrar skulle nicka åt – kommer du att känna rytmen av Kreta som arbetar sig in under huden. Återresan kommer lugnt, med den typ av innehållströtthet som bara en väl spenderad dag kan hävda.