Dominikanerklostret rymmer en värdefull samling av juveler, 1400-talsmålningar och historiska föremål. Det är en av de största gotiska byggnaderna på Adriatiska havets östkust och spelade en gång i tiden en viktig roll i stadens försvarssystem.
Klostret grundades i början av 1200-talet, men stod inte färdigbyggt förrän över hundra år senare. Precis som många andra historiska byggnader i staden genomgick det en omfattande renovering efter den stora jordbävningen 1667.
Som du kommer att se är klostrets utsida tämligen enkel utan utsmyckningar. Anledningen till det är att klostret, tack vare sitt läge nära hamnen, ingick i stadens försvarsmurar och därför var tvunget att ha en stramare utformning.
Gå uppför den pampiga trappan till klostrets södra dörr. Notera hur ojämn ytan är på balustradens pelare. Det var munkarna i klostret som åstadkom detta, som ett provisoriskt sätt att avskräcka dem som uppehöll sig vid trappan för att få en skymt av nunnornas vrister när de gick upp för trappan.
Det är trevligt att ströva omkring i 1400-talsklostrets pelargångar som omger en härlig innergård med apelsinträd och palmer. Missa inte den gamla brunnen från 1300-talet mitt på gården. Under belägringen av Dubrovnik 1991 var detta den enda källan till rent vatten för nästan hälften av stadens befolkning.
Besök sedan klostermuseet och dess samling med religiös konst. Här finns 1400- och 1500-talsmålningar av lokala konstnärer, illustrerade manuskript och några av de äldsta tryckta böckerna.
Avsluta rundturen i klostret med att besöka kyrkan. Lägg märke till det stora guldfärgade träkorset som skiljer av altarrummet från huvudbyggnaden, och predikstolen som är dekorerad med bilder av Jungfru Maria och flera helgon. Här finns också en pastellmålning av Sankt Dominicus som gjordes på 1900-talet av den kroatiska konstnären Vlaho Bukovac.
Dominikanerklostret ligger vid sidan av en passage mellan Sponza-palatset och Ploče-porten. Det är öppet dagligen och du får betala en mindre inträdesavgift.
