Anitjkovpalatset i Sankt Petersburg, som numera anvÀnds som ett center för kreativa ungdomar, var en gÄng en magnifik kunglig bostad. DÀr finns i dag verkstÀder och klubbar för över 16000 ungdomar samt en ansedd gymnasieskola. I det lilla museet fÄr man en inblick i den ryska kejserliga elitens privilegierade liv.
Palatsets pampiga arkitektur har flera upphovsmÀn, dÀribland Mikhail Zemtsov och italienaren Francesco Bartolomeo Rastrelli. NÀr det fÀrdigstÀlldes 1750 skÀnkte kejsarinnan Elisabet palatset till sin Àlskare Aleksei Razumovskij. Kejsarinnan Katarina den stora köpte senare palatset och gav det till sin Àlskare, Grigorij Potemkin.
Ta en tur runt utsidan och beskÄda den detaljerade nyklassicistiska exteriören. Fasaden ingick inte i originaluppförandet utan lades till senare under 1770-talet pÄ order av Potemkin. En del av rummen inne i palatset har fortfarande de magnifika möbler och den storartade vÀggkonst som Àr kÀnnetecknande för ett ryskt palats. Ett besök i det ansprÄkslösa museet ger en smak av det liv som tidigare levdes i denna pÄkostade byggnad. Den rikliga utsmyckningen och tidstypiska inredningen visar tydligt den extravagans som Rysslands privilegierade hÀrskarklass omgav sig med.
Om du stÄr utanför slottet kan du se nÀrbelÀgna Anitjkovbron som palatset Àr uppkallat efter. Bron över Fontanka kÀnnetecknas av de berömda skulpturerna av hÀsttÀmjare som pryder de fyra hörnen.
Anitjkovpalatset ligger pĂ„ Nevskij Prospekt, en av Sankt Petersburgs genomfartsvĂ€gar, och inom gĂ„ngavstĂ„nd frĂ„n metrostationen Gostinyj Dvor. Det Ă€r öppet frĂ„n mĂ„ndag till lördag och har en intrĂ€desavgift. Ăppettiderna Ă€r ibland sporadiska, sĂ„ det Ă€r bĂ€st att ta reda pĂ„ om museet Ă€r öppet innan du gĂ„r dit.
