Visserligen tar de massiva minareterna och kupolerna som sträcker sig över Istanbuls stadssiluett lätt andan ur turisterna, men Basilikacisternen (Yerebatan Sarayı på turkiska) är bevis på att det finns mycket att upptäcka även under storstadens grund. I Istanbul finns hundratals gömda bysantiska cisterner kvar från Konstantinopels glansdagar. Ingen av dessa är mer storslagen eller välkänd än Basilikacisternen. På en varm sommardag är det “sjunkna palatset“ en ypperlig plats att ta det kallt.

Basilikacisternen lät byggas av den bysantiske kejsaren Justinianus på 500-talet för att lagra vatten åt det Stora palatset. Efter hand föll den i glömska, men dess storslagenhet återupptäcktes på 1500-talet. Befolkningen använde först cisternen för att göra sig av med skräp och till och med även lik, men sedan började man använda den för att försörja Topkapipalatset med vatten.

Lyssna på musik som ger klang åt atmosfären och följ mysbelysningen medan du går omkring på promenadbroarna, som uppfördes på 1990-talet för att man lättare ska kunna beskåda de mörka djupen. Det finns till och med ett kafé som säljer förfriskningar och turkiskt te.


Idag är cisternens användningsområde och utseende mycket olikt vad dess skapare hade i åtanke, men dess anmärkningsvärda ingenjörskonst kvarstår genom tidevarven. Enbart anläggningens skala är imponerande: 336 marmorpelare utspridda över ett område på nästan en hektar. En gång i tiden rymde cisternen över 80 miljoner liter vatten som pumpades genom mer än 19 kilometer akvedukter. Gå på upptäcktsfärd i jakt på pelarna med upp-och-nedvända Medusahuvuden längst bak på den nordvästra sidan.

Att besöka Basilikacisternen på Sultanahmet-torget i Gamla staden innebär en chans att upptäcka något som skiljer sig från de palats, moskéer och basarer som en Istanbulresa annars brukar domineras av. Ett besök tar vanligtvis inte mer än en timme. Cisternen är öppen varje dag och utlänningar betalar inträde. Det finns en spårvagnsstation på kort avstånd.